När förnuftet besegras av fantasier och hjärnspöken

24.04.2025

När förnuftet besegras av hjärnspöken och fantasier

Det är sorgligt, bedrövligt och hjärtskärande att se hur det ukrainska folket lider i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Unga människor dör i striderna. Fäder och bröder får sätt livet till och tusentals civila, oskyldiga människor, dör i konflikten. Men det är inte bara ukrainare som dör, det gör även ryska soldater och ryska civila. Ukraina anföll Ryssland och behöll stora markområden i Kursk och Belgorod och den ukrainska armen var inga änglar heller. Ryssland och oberoende källor har hittat gravar med avrättade kvinnor, barn och gamla. Men det är inget som nämns i väst och i mainstreammedia. Det hade inte behövt bli så här. Kriget hade kunnat undvikas om rätta beslut hade tagits. För att förstå kriget hänvisar jag till min artikel på denna sida, "Kriget i Ukraina- Betydelsen av att ha ett historiskt perspektiv".

För att göra det hela kortfattat har NATO en stor skuld. Det är så att alla länder för en säkerhetspolitik och anpassar sin militär och diplomatiska relationer samt internationella samtal och handlingar efter detta. Det gör alla länder, USA, Kina, Indien, Storbritannien, Frankrike och till och med Sverige. Det gör också Ryssland. För att nå fred och samförstånd måste länderna ta hänsyn till andra länder och lyssna på varandra. Det som kännetecknar NATO under de senaste 30 åren är att NATO har på inget sätt lyssnat på Ryssland. För att göra en lång historia kort så har NATO, under Rysslands protester, expanderat öster ut. Ryssland tyckte inte flera av NATOs östliga expansioner, men man protesterade emot dessa. Men det fanns en röd linje som inte får passeras och det är om Ukraina går in i NATO. Detta har NATO helt ignorerat.

Vidare har NATO med USA i spetsen sakta men säkert flyttat fram sina intressesfärer i Ukraina. Den mest flagranta händelsen var när USA iscensatte en kupp i Ukraina 2014 då president Viktor Janukovytj tvingade fly landet och USA satte in Oleksandr Turtjynov som president, allt för att stärka sina intressen i Ukraina och förminska Ryssland. Ryssland såg detta som ett hot och man kunde inte acceptera att den ryska svartahavsflottan låstes in i Svartahavet. Samt att se hur den ryska majoriteten på Krim förminskades och mer eller mindre mobbades av den ukrainska regimen. Därför annekterade Ryssland Krim. Idag ser befolkningen på Krim, Ryssland som deras land. Skulle Krim gå till val idag skulle en bred majoritet rösta för att tillhöra Ryssland.

Minskavtalen 1 och 2 år 2015 var ett avtal för att skydda den ryska befolkningen i östra och södra Ukraina. Ser vi nu tillbaka och har facit i hand så följde inte Tyskland, Frankrike och Ukraina avtalet. I stället passade man på att rusta upp Ukraina och stärka sina egna intressen i landet. Därtill kom flera beslut, i hemlighet, att skapa träningsläger i östra Ukraina med NATO stöd. När Zelinski kom till makten, med stöd från ukrainska högerkrafter, som kan liknas med nationella extremister, uttalar sig Zelinski öppet om att ta tillbaka Krim och samtliga län i östra Ukraina som låg i konflikt med den ukrainska regimen. Detta med våld om så krävs. Zelinski stödde också arbete med att Ukraina ska gå in i NATO.

Det här låg i USA:s och NATOS intresse och Rysslands president Putin meddelade flera gånger att man inte accepterar detta. Västländernas politik och Ukrainas politik hotade den ryska säkerheten. Det var därför som Ryssland valde att gå in i Ukraina den 24 februari 2022. Helt klart kunde Putin vänta ett tag och se om det fanns någon form av diplomatisk lösning. Men med tanke på NATOS tidigare löften under 30 år så litade man inte på NATO och man såg att det är bättre att slå till först. Jag är helt övertygad om att USA hade gjort samma sak om USA hade utsatts för en liknande säkerhetspolitisk provokation. Därför är kriget och lidandet som det ukrainska folket får utstå en skuld som måste läggas på NATO, i synnerhet USA och så klart Zelensky och inte enbart Ryssland. Även detta nämns aldrig i mainstreammedia och allra minst av politiker i väst.

Vad vi nu ser är att Ryssland vinner mer och mer mark, även om detta inte nämns i mainstreammedia till exempel i Sverige. Desto längre kriget pågår desto dyrare blir freden för Ukraina och desto mer får det ukrainskafolket lida. Men tydligen ser inte väst detta, förutom USA med Trump. Storbritannien och Frankrike gör inte detta. EU gör inte detta. Vår egen krigsminister Pau Jonsson gör heller inte detta. Ukraina ska strida tills man har en styrkeposition. Och enligt svenska militärexperter är detta möjligt. Ett exempel är Joakim Passakivi, militärexpert, som uttalar sig i media ganska ofta. Men faktum är att han samt alla andra så kallade militära experter har ständigt haft fel. I oktober 2022 sa militärexperten Joakim Paasikivi att Ryssland inte har så mycket mer att ge. Av den professionella ryska armen har man kanske bara 15 procent kvar att sätta in. Och liknande har han fortsatt att förmedla i mainstreammedia. År efter år. Även idag fortsätter denna militära expert med sitt mantra. I slutet av 2025 kommer Ryssland att tömma ut alla sina resurser och den militära och ekonomiska styrkan kommer att kollapsa. Ryssland gör nästan inga framsteg som helst på slagfältet.

Jag vet inte vilken planet denna, och flera andra militära experter bor på. Faktum är och om man studerar krigskartor och internationella källor samt oberoende utländska forskare så sitter Ryssland i förarsätet. Ryssland avancerar hela tiden, långsamt men säkert. Och den ryska militära förmågan är rustad till tänderna. Ryssland segrar för varje dag och desto längre kriget pågår desto mer mark tar man.

Det kanske är naturligt att ha denna syn då man målat in sig i ett hörn. Lovat och sagt så mycket som inte stämmer och mainstreammedia har svalt det hela. Det är också förståeligt, EU och USA har satsat 2663 miljarder kronor på Ukraina, och mer ska man satsa. Likaså Sverige som satsat 120 miljarder kronor. Det känns tungt när man har fel. Men USA har insett detta. Trump vill inte sitta med en förlorad hand därför vill han avsluta det hela, och allt dödande. EU och Storbritannien borde göra samma sak. Tvinga Zelensky att inse realiteter.

Många frågar sig då, varför ska Ukraina ge efter sina fyra län samt Krim och lova att inte gå in i NATO? Vi gör aldrig det säger Zelensky. Men det finns en ukrainare som förstår mer och det är Zelenskyj tidigare närmaste rådgivare, Oleksij Arestovyj. Han säger om vi inte accepterar en fred nu så tvingas vi om sex månader ge efter 6 län. Och om ett år 8 län. Arestovyj har kritiserat Zelenskyjs ledarskap och deklarerat om det blir presidentval i Ukraina kommer han att ställa upp som kandidat. Det får vi hoppas, inte minst för det ukrainska folket. Allt är nog bättre än Zelenskyj, som mer eller mindre styrs och drivs av extrema ukrainska höger- och nationalister. Dessa krafter offrar hellre hela Ukraina än att erkänna sig besegrade och ett storkrig med kärnvapen är att föredra än en kapitulation. Det här är ju aldrig något som nämns i den svenska mainstreammedia.

Hur ser då fredsförslagen ut och vad kan komma ut från dessa. Förslagen redovisas här nedan och en kommentar kring dessa är följande: USA:s fredsförslag har läckt ut och redan nu kommer en rad kommentar kring denna. Ukrainas president Zelenskyj avfärdar fredsförslagets centrala delar. Ukraina tänker inte ge upp några landområden. Allra minst Krim som är en del av Ukraina. Ukraina förbehåller sig också rätten att gå in i NATO om man önskar detta och får ett ja av samtliga NATO länder. Dessutom har man andra krav mot Ryssland, Ryssland ska betala Ukraina för kriget.

Som skådespelare spelar han sin roll bra. Men inte trovärdigt om man studerar hans uttalande ur ett säkerhetsperspektiv och vad som är rimligt. I alla krig är det vinnaren som ställer kraven. Så var det efter första världskriget. Andra världskriget osv. Så har det alltid varit. The Winner taks all. Så enligt Zelenskyj har Ukraina vunnit kriget och förbehåller sig rätten att ställa krav. Men Ukraina har inte vunnit kriget. Det är Ryssland som har vunnit kriget. För många svenskar låter det konstigt då mainstreammedia ensidigt rapporterar ukrainska segrar och ryska förluster. Men ser man till vad som händer på slagfältet är det tvärtom. Ryssland vinner hela tiden, och rent militärstrategiskt är man inte behov av ett vapenstillestånd. Sent 2022 och 2023 såg det annorlunda ut. Ryssland var pressat och förlorade mark. Det var då USA (NATO) var direkt medverkade i kriget med ledning, underrättelser, strategi och allt som krävdes för att få en seger. Ryssland lärde sig av sina misstag och kunde repa sig, högst betydligt. Med Trump så förändrades allt. Proxy kriget mellan USA och Ryssland bröts. Borta var de segrar som Zelenskyj hoppades på. Läser man New York Times berömda artikel, som finns på denna hemsida, slås man av hur röda linjer ständigt bröts. Zelensky villa ha den stora och ultimata segern. Krim bron skulle förstöras i grunden eller varför inte en invasion av Ryssland. USA motsatte sig men tillät Ukraina att anfalla Krimbron. Den höll. Senare, i lönndom, anföll Ukraina Ryssland. Nu skulle den stora segern komma, perfekt för en förhandling med Ryssland. Men hela operationen föll samman och mer än 80 000 ukrainska soldater fick sätta livet till.

Nu är Ukraina utkastade från Kursk och Ryssland tar mer mark för varje dag i Ukraina. Zelensky har inga fler kort att spela ut. USA kommer inte att stödja Ukraina och hoppet står till Europa. Men Europa kan inte fylla USAs militära och ekonomiska stöd. Faktum är att Europa inte har ekonomi för detta samtidigt som man ska stärka sitt eget försvar. Kvar finns inget som kan göra att Ukraina kan vinna kriget. Därför blir USA:s fredsförslag en möjlighet för Ukraina och begränsa förlusten och lidandet. Men man vägrar. Landet ska kriga och offra allt för en seger som tycks allt mindre möjlig. Men man ska fortsätta oavsett hur många människor som ska sätta livet till. Det påminner mycket om hur Hitler resonerade. Det tyska folket ska offras, tyskarna är inte är värda mer.

Om nu inte Ukraina vill vika ner sig och acceptera realiteter så hur tänker Europa handla. Helt klart har Europa målat in sig i ett hörn. USA drar sig tillbaka och vill inte ha ett Afghanistan eller Vietnam till. Europa har satsat astronomiska belopp på Ukraina. Man har gjort utfästelser och i Europa finns politiker som är villiga att gå hur långt som helst. Precis som Zelensky är villig att göra. Kriget, om så är nödvändigt, kan föras ända till ett storkrig, även med kärnvapen. Ukraina måste vinna. Ingen fred utan på Ukrainas villkor. I Sverige är väl vår krigsminister Paul Jonsson den främsta förespråkaren för detta, även vår statsminister. I Europa har vi Mette Fredriksen som vill se krig till varje pris. Kriga, kriga, det är bättre än en dålig fred.

Det mesta talar för att USA inte kommer ge mer militärt bistånd till Ukraina, inte heller underrättelseinformation. EU och Storbritannien har målat in sig i ett hörn och tvingas nog till att agera på något sätt. Fortsatt militärt stöd och ytterligare lidande. Man se helt enkelt inte realiteter. Eller så vill man inte göra det. Nu talar kollationen av villiga att gå in med trupper i västra Ukraina för att på något sätt bilda en säkerhetsbarriär. Men vad ska dessa trupper göra där och de kommer inte ha någon som helst militär betydelse. Ska det bli någon vändning i kriget till Ukrainas fördel måste väl dessa trupper sättas in i strid, vilket det tyvärr kan bli då konflikten kan komma att eskalera.

Den 9 maj kommer Ryssland att fira 80 års dagen då de tyska nazisterna besegrades. Ni kan ju tänka er vad Kreml och det ryska folket kommer att tycka om tyska missiler attackerar Ryssland år 2025. Det blir oerhört lätt för Putin att mobilisera hela folket. Och det är då Ryssland går i krig. Faktum är att för Ryssland är detta krig inget krig utan en militär specialoperation. Och det stämmer faktiskt. Trots allt är Ryssland återhållsamma, relativt sett. Men i ett fullständigt krig släpps alla tyglar. Då kommer centrala Kiev och andra stora städer att förvandlas till ruiner. Ryssland kommer att mobilisera och gå till attack på alla fronter och fullt ut. Då har väst verkligen målat in sig i ett hörn och risken är stor för att kriget eskalerar och kan sluta i ett kärnvapenkrig. Först kärnvapen på slagfältet men det kan också eskalera till mer. Det här är en ytterst farlig utveckling. Var och en bör ställa sig frågan. Är Krim och fyra län i Ukraina värd ett kärnvapenkrig som drabbar oss alla, dina nära och kära. Hela den mänskliga civilisationen.

Därför är det bästa som EU och Storbritannien kan göra nu är att utgå från USA:s fredsförslag samt Rysslands, hitta en kompromiss. Ukraina förlorar län och kan inte gå med i NATO. Men 80 procent av landet är kvar och Ukraina kan bli ett oberoende fritt neutralt land som i framtiden kan söka EU medlemskap. Ryssland vill inte gå längre in i Ukraina och absolut inte in i Europa. Vad skulle de tjäna på det. Inget. Däremot vill man ha säkerhet och sedan kunna göra affärer med USA och senare, om EU vill, med Europa. Nära ekonomiska band och handel är den bästa säkerheten. Men för EU och inte minst för Sverige blir det svårt då dessa länder lider så mycket av ryssfobi och hjärnspöken. Snart kommer ryssen att ta oss. Kanske är det så enkelt att västs militära industrikomplex inte vill ha detta. Låt oss ännu en gång lära oss av historien, det är bland det bästa vi kan göra.

Det militära industrikomplexet

När Dwight D. Eisenhower höll sitt avskedstal som president den 17 januari 1961, levererade han en varning som skulle komma att resonera genom årtionden. Eisenhower, en erfaren general och ledare under andra världskriget, varnade för den växande makten hos det militära industrikomplexet – en term han använde för att beskriva den sammanflätade relationen mellan försvarsindustrin och militären.

Det militära industrikomplexet hänvisar till den nära kopplingen mellan landets försvarsleverantörer och militärledningen. Eisenhower varnade för att denna allians kunde resultera i en överdriven påverkan på nationens politik, ekonomi och samhället i stort. Han betonade att det var nödvändigt att hålla denna makt i schack för att säkerställa att demokratin inte urholkas till förmån för militär och industriella intressen.

Eisenhower betonade att behovet av ett starkt försvar var obestridligt, men han varnade för faran med att låta militära och industriella intressen diktera nationens prioriteringar. Han såg en risk i att dessa intressen kunde påverka politiska beslut till förmån för ökade försvarsutgifter och en ständig upprustning, vilket skulle kunna leda till en ond cirkel av ökande spänningar och potentiella konflikter.

Jag undrar om dagens politiker har läst dessa kloka ord.

USA:s och Rysslands fredsförslag (som har avvisats av Ukrainas president Zelenskyj

Nättidningen Axios har publicerat ett dokument med detaljer som, enligt uppgift, tagits fram av Trumps sändebud Steve Witkoff efter möten med Vladimir Putin. Förslagen beskrivs som en tänkt grund för ett fredsavtal.

Det föreslås att Ukraina bland annat får säkerhetsgarantier från europeiska länder – sannolikt i form av en fredsstyrka. Landet ska även ges fri tillgång till floden Dnjepr, möjlighet till kompensation för återuppbyggnad samt tillbaka en mindre del av den ryskockuperade Charkivregionen.


Samtidigt innehåller planen flera tydliga eftergifter till Ryssland:

• USA ska erkänna Krimhalvön som rysk.

• Ryssland tillåts behålla kontrollen över Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja.

• Ukraina ska lova att aldrig gå med i Nato.

• Sanktioner mot Ryssland från 2014 och framåt föreslås lättas.

• Ett ökat samarbete inom energi och industri mellan USA och Ryssland ska inledas.

Vad Ukraina får enligt Tramps förslag

"En robust säkerhetsgaranti" som involverar en ad hoc-grupp av europeiska länder och potentiellt också likasinnade icke-europeiska länder. Dokumentet är vagt när det gäller hur denna fredsbevarande operation skulle fungera och nämner inget om något amerikanskt deltagande.

Återlämnandet av den lilla delen av Charkiv-oblasten som Ryssland har ockuperat.

Obehindrad passage av Dneprfloden, som löper längs frontlinjen i delar av södra Ukraina.

Ersättning och hjälp för återuppbyggnad, även om dokumentet inte anger var finansieringen kommer ifrån.

Andra delar av planen

Kärnkraftverket i Zaporizjzja — den största anläggningen i Europa av sitt slag — ska betraktas som ukrainskt territorium men drivas av USA, med el som levereras till både Ukraina och Ryssland.

Dokumentet hänvisar till USA-Ukraina mineralavtalet, som Trump har sagt kommer att undertecknas inom en snar framtid.

Planen utarbetades efter att Trumps sändebud Steve Witkoff träffade Putin i mer än fyra timmar förra veckan.

Efter att planen presenterades erbjöd Putin att pausa Rysslands invasion längs nuvarande frontlinjer som en del av en potentiell överenskommelse. Det är den största gesten från Putin hittills för att signalera att han är villig att sluta fred, men europeiska tjänstemän förblir skeptiska.

Rysslands fredsförslag

Rysslands fredsförslag, som framfördes av talespersonen Dmitrij Peskov, innefattar flera viktiga punkter som syftar till att avsluta konflikten i Ukraina. Här är de huvudsakliga elementen i förslaget:

1. Vapenstillestånd: Ryssland är berett att pausa sin invasion längs de nuvarande frontlinjerna. Detta skulle innebära ett omedelbart upphörande av striderna på marken och en stabilisering av den militära situationen, vilket ger utrymme för vidare diplomatiska samtal.

2. Territoriella förhandlingar: Ett centralt tema i förslaget är att diskutera och eventuellt omförhandla gränser och kontroll över vissa territorier. Detta kan inkludera erkännandet av de områden som Ryssland redan har tagit kontroll över, samt eventuella territoriella utbyten eller kompromisser.

3. Humanitär hjälp och återuppbyggnad: Kreml föreslår också ett omfattande program för humanitär hjälp till de drabbade områdena i Ukraina. Detta skulle inkludera leveranser av mat, medicin och andra nödvändigheter, samt stöd för återuppbyggnad av infrastruktur som har förstörts under konflikten.

4. Politiska reformer i Ukraina: En annan viktig del av förslaget är krav på politiska reformer inom Ukraina, som syftar till att garantera rättigheter och autonomi till rysktalande och andra minoriteter i landet. Detta skulle kunna innebära konstitutionella förändringar eller decentralisering av makten till regionala regeringar.

5. Internationellt övervakad process: För att säkerställa att alla parter följer avtalet föreslår Kreml att en internationell övervakningsgrupp ska etableras. Denna grupp skulle bestå av representanter från neutrala länder och internationella organisationer som FN eller OSSE, och deras uppdrag skulle vara att övervaka vapenvilan och genomförandet av avtalet.

6. Ukrainas NATO-medlemskap: En del av förslaget innebär att Ukraina inte ska ansöka om medlemskap i NATO. Detta är ett av Rysslands huvudsakliga krav, då de ser ett ukrainskt NATO-medlemskap som ett direkt hot mot deras säkerhet.

7. Krim: När det gäller Krim, insisterar Ryssland på att den regionen ska förbli under rysk kontroll. Detta har varit en av de mest kontroversiella punkterna, då Ukraina anser Krim som en del av sitt territorium, medan Ryssland har annekterat halvön sedan 2014.

Det är viktigt att notera att europeiska och ukrainska tjänstemän har uttryckt skepsis mot förslaget och menar att det kan vara en taktisk manöver från Kreml snarare än ett genuint försök att avsluta konflikten. Diskussionerna fortsätter och det återstår att se hur förhandlingarna utvecklas.

Min personliga åsikt är att det är det bästa avtal som Zelensky kan få. Men han vägrar. Hans förslag är en 30 dagars vapenvila. Det är en utmärkt lösning för Zelensky och hans högernationella extremister då det ger Ukraina tidsfrist för att slicka sina sår och bygga upp sitt försvar för att fortsätta kriget, men det nämns aldrig i mainstreammedia.